Hur svårt är högskoleprovet?
Varje år gör många högskoleprovet med hoppet att komma in på sin drömutbildning. En vanlig fråga bland de nyaste aspiranterna är då "Hur svårt är högskoleprovet?".
Det är en klurig fråga att svara på, men en sak som många anser vara det svåraste är tidspressen. På högskoleprovet får man nämligen endast 55 minuter för att lösa 40 uppgifter. Det gör att många har svårt att hinna med alla frågorna och samtidigt noggrann, men låt oss kolla närmare på högskoleprovet i detalj.
Högskoleprovets struktur
Högskoleprovet är utformat för att omfattande mäta två centrala kompetensområden: din kvantitativa och verbala förmåga.
- Kvantitativa delen: Testar dina matematiska färdigheter. Detta innefattar en bred variation av uppgifter som täcker områden från grundläggande aritmetik till mer avancerad matematik som algebra, statistik och geometri.
- Verbala delen: bedömer din förmåga att förstå och tolka text samt ditt ordförråd. Detta delprov mäter bland annat din läsförståelse, där du analyserar texter för att svara på frågor om innehåll, syfte och kontext, samt ordförståelse, där du utmanas att förstå och tillämpa ordens betydelse i olika sammanhang.
Både dessa huvuddelar består i sin tur av 80 frågor som är jämnt fördelade över fyra provpass, vilket ger dig totalt 160 frågor att besvara under provdagen.
Med endast 55 minuter till ditt förfogande per provpass, behöver du alltså både vara ganska effektiv och samtidigt planera din tid väl.
Något annat som är viktigt att veta om är att resultatet på högskoleprovet är normalfördelat, vilket innebär att en mycket liten andel av deltagarna uppnår de allra högsta resultaten.
Till exempel krävs det att man presterar bättre än ca 99% av de övriga provdeltagarna för att uppnå ett resultat på 1.8, vilket ofta är det som behövs för att komma in på det högst eftertraktade utbildningarna såsom läkarprogrammet.
Tidspress och personliga förmågor
De allra flesta upplever att det svåraste under högskoleprovet är tidspressen. Att effektivt kunna fördela sin tid på flera uppgift, samtidigt som man är noggrann, kräver övning och planering.
Ett av de vanligaste misstagen som många gör på högskoleprovet är exempelvis att man fastnar för länge på en del eller uppgift. Det resulterar i sin tur att du får mindre tid till andra uppgifter, vilket ökar risken att du kan tappa flera av de lätta poängen.
En bra strategi på högskoleprovet är därmed att börja med att plocka de lätta poängen och därefter gå tillbaka till de svårare uppgifterna när man har tid kvar.
Vad är det för svårighetsgrad på uppgifterna på högskoleprovet?
Svårighetsgraden på uppgifterna är i stort sett på gymnasial nivå, exempelvis omfattar mattedelen matte 1 och 2. Kanske låter detta lätt, men det som många tycker är särskilt svårt är det breda spektrum av uppgiftstyper som kräver olika färdigheter.
Om vi även ser på de olika delarna på provet så är det inte heller ovanligt att man är starkare på en av delarna, antingen verbala eller kvantitativa.
Det bästa man kan göra då är att identifiera sin svagaste del för att träna upp den först eftersom det vanligtvis är här man kan hämta de flesta poängen, även om det beror på fall till fall.
Förberedelse är nyckeln
Om du vill lyckas på högskoleprovet är nyckeln förberedelse. Det är viktigt att du tidigt börjar träna på tidigare prov och utvecklar en strategi för hur du bäst klarar av tidspressen m.m. genom att exempelvis kunna avgöra när det är mer gynnsamt att hoppa över en fråga för att spara mer tid till övriga uppgifter.
Som vi nämnde tidigare så gör många exempelvis misstaget att fastna på komplicerade frågor, vilket kan kosta dyrbar tid som annars hade kunnat användas för att säkra poäng på enklare uppgifter.
Dessutom är det viktigt att känna till sina egna styrkor och svagheter. Om du exempelvis finner den kvantitativa delen utmanande, bör detta område prioriteras i din förberedelse. Detta beror på att förbättra den svagaste delen brukar ge de största förbättringarna i ditt totala resultat.